mn67:16.1 Katamañca, bhikkhave, ūmibhayaṁ?
mn67:16.2 Idha, bhikkhave, ekacco kulaputto saddhā agārasmā anagāriyaṁ pabbajito hoti:
mn67:16.3 ‘otiṇṇomhi jātiyā jarāya maraṇena sokehi paridevehi dukkhehi domanassehi upāyāsehi dukkhotiṇṇo dukkhapareto;
mn67:16.4 appeva nāma imassa kevalassa dukkhakkhandhassa antakiriyā paññāyethā’ti.
mn67:16.5 Tamenaṁ tathā pabbajitaṁ samānaṁ sabrahmacārī ovadanti, anusāsanti:
mn67:16.6 ‘evaṁ te abhikkamitabbaṁ, evaṁ te paṭikkamitabbaṁ, evaṁ te ālokitabbaṁ, evaṁ te vilokitabbaṁ, evaṁ te samiñjitabbaṁ, evaṁ te pasāritabbaṁ, evaṁ te saṅghāṭipattacīvaraṁ dhāretabban’ti.
mn67:16.7 Tassa evaṁ hoti:
mn67:16.8 ‘mayaṁ kho pubbe agāriyabhūtā samānā aññe ovadāma, anusāsāma.
mn67:16.9 Ime panamhākaṁ puttamattā maññe, nattamattā maññe, amhe ovaditabbaṁ anusāsitabbaṁ maññantī’ti.
mn67:16.10 So sikkhaṁ paccakkhāya hīnāyāvattati.
mn67:16.11 Ayaṁ vuccati, bhikkhave, ūmibhayassa bhīto sikkhaṁ paccakkhāya hīnāyāvatto.
mn67:16.12 ‘Ūmibhayan’ti kho, bhikkhave, kodhupāyāsassetaṁ adhivacanaṁ.